Kollektivet


Jag bor med Bo
Inte sambo. Inte kombo. Bara Bo. 
Att bo med Bo har sina fördelar. 
Ja, vid närmare eftertanke har det nog bara fördelar. 
Vi har det kalas minsann. 
Välkommen att kalasa med oss!

Hemma hos..

 
Det har löst sig så fint för mig. Nu bor jag ju hemma hos en helfin och på alla vis fantastisk familj och det ser ut som att det nog kommer bli lite jobb trots allt. De milslånga jobbsökarrundorna verkar ha gjort sitt, skönt att jag inte pajat fötterna i onödan liksom.
Idag tog jag mig en ledig dag. Har ju trots allt fått jobb (!) och ska ju trots allt på två (!) arbetsintervjuer till imorgon (!) Äntligen börjar det bli fart på norrmännen.
Jo, men som sagt så tog jag mig en ledig dag och har fortfarande inte varit mer än fem meter utanför dörren. 
 
Har minsann inte sökt ett endaste jobb men däremot bakat bröd, öveliövat massor, frossat i äpplen, plommon & bär och planerar att lära mig ett gäng spanskaglosor innan dagen är över. Det här med att ha långtråkigt och göra ingenting är inte min del av kakan.
 
Här kommer några bilder från väl utvalda delar av detta heltrevliga hus och från denna lediga dag.
 


Med en konstnär i huset blir allt så mycket trevligare.

 
Finfina modern i familjen gav mig en grattis-till-jobbet-ros som nu pryder köksbordet samt lite grattis-till-jobbet-kanelte som gör mitt liv lite enklare.
Hurra liksom. 
 
 
Vi ser på Beck ibland. Rysligt bra serie det där, bokstavligt talat.
 
 
Tittar varje dag på detta urtjusiga träd som jag antar alldeles snart börjar inkläda sig sin höstskrud.
Hurra igen liksom.
 
 
Ja, men det är ett redigt fint kollektiv vi har här, i Norge. Mycket te och mycket kaffe. Mycket äpple och mycket bröd. Clara är pangbruden och nu ska jag äta timjanbröd.
 
Adiós. 

Pitepalt

 
Det är mycket bröllop i mitt liv just nu.
Fixa och pyssla och planera och hitta på och tänka och öva och minnas och pröva och förbereda och mer därtill.
Då brudens familj kommer från Piteå är hela huset numera fullt av norrlänningar och idag har Camilla för första (men inte sista) gången i sitt liv ätit pitepalt.
Sicken grej.

på en buss

 
Tog en svängom in till den stora staden. Spenderade några timmar hos polisen. Hundra före mig i kön. Erhöll så småningom det nya passet.
Vandrande runt i solen. Kom på rätt buss. Hittade hem till Olles lya. Fick kaffebröd och kvalitetstid med fantastiskt folkisfolk.
Placerade mig än en gång på en buss, denna gång med sällskap, riktigt rejält redigt trevligt sällskap.
Klev i sinom tid av bussen. Kramade vännerna farväl men egentligen var det inget farväl utan bara ett vi ses. 
För det fina med vänner är att de inte slutar när skolan gör det.
Det tackar vi för.