Fyrtioniofoton

I skrivandets stund sitter en styck söt-Signe vid min sida och skrattar. Jag är så otroligt lycklig och tacksam över att få sitta på första parkett och se alla hennes små och stora framsteg. Inser att jag gått och blivit en såndär förälder som säger "titta, titta, TITTA hon kan vända sig" (på riktigt, hon kan vända sig!).

 

Med anledning av hennes upprepade andningsproblematik spenderades flera dagar i januari på sjukhuset och hon utreddes uppifrån och ner. Ingen av undersökningarna visade dock några fel, så härom dagen skrevs vi ut en gång för alla, med rådet att hålla henne inomhus tills vårvädret nalkas. När jag tittar ut genom fönstret och ser snöslasket där ute så känns det dock inte som någon större förlust. Vi har det rätt bra här inne, Signe och jag. Vi håller varandra sysselsatta.

 

Just nu verkar hon vara inne i en fotfas. Ungefär såhär har senaste dagarna sett ut, exklusive bajsfläckar, CVK:er, amningsinlägg och gallskrik.