Carmina Burana

 
Hemkommen. Började jobba redan dagen efter hemkomst och har nog redan, i egenskap av hemtjänstvårdbiträde, spenderat mer tid i pensionärernas hem än i mitt eget. Så kan det gå.
Bilderna ovan är bland annat från vår sista konsert, en fet och sjusärdeles pampig sådan.
Nej. Nu ska här sovas för imorgon väntar -tamtadam- mer jobb.

möhippa ttm

 
bra dag. bra folk. bra stad. bra mat. bra väder. bra brud. typiskt bra.

stopp stanna paus!!

 
 
Det är verkligen bara dagar kvar nu och Camilla skrattar och gråter om vartannat.
Det här med avsked och att avsluta saker har aldrig riktigt varit min grej..
Men jag gör allt vad jag kan för att maximera de sista timmarna.
Lägger mig för sent och går upp för tidigt, slänger på några extra russin på finfrukosten, spenderar så många timmar i övningsrummen att fingrarna domnar (japp, aj i vänster pekfinger), stannar ibland upp bara för att titta på utsikten en stund, dansar loss helt brutalt på vårfesten, bakar snygga tårtor och tar varje tillfälle till fest och framförallt socialiserar jag mig med riktigt rejält redigt bra vänner. 
 
 
Kanske världshistoriens snyggaste tårta.
Gjord på kärlek, kolasnören och annat bra.
Till en av världens festligaste vänner.
 

 
Vill bara stanna tiden.
Stopp stanna paus liksom.

okej, ett-två-tre-leee!!

Våra släktkalas alltså..
Det är mycket mat, mycket skratt, mycket mys och framförallt är det måånga kameror.
Svårt att tro att det är från den släkten jag härstammar.. 
 
 
Nu i helgen hade vi ett redigt släktkalas, mormors systers hade gjort ett tappert försök att samla oss allihopa, kusiner, morbröder, mormödrar, trea- och fyrakusiner, svägerskor, hundar och hansa´ flickvän..
Nåväl, vi blev aldrig riktigt fulltaliga men fest blev det ändå och fotas skulle det likväl göras.
 

 
Lite mera hitåt..
 
 
Hej och hå, ett två tre, le!
 

 

Sen kom musiken igång och morfar plockade fram sitt såg och rev av några sköna sommardängor.
För visst går det att spela såg.
 
 
När vi fått nog av pajer och kakor och kossor så tackade vi för oss och åkte sedan på efterfest för att äta ännu lite mer i vårt alldeles egna uterum.
Någon plockade fram gitarren och kvällen avrundades med lite allsång. Vår släkt alltså..