en ointern rubrik

Äntligen ÄNTLIGEN äntligen är min fina rara underbaring hemkommen!!
Det känns bara rätt! Inte nog med det, den var dessutom invirad i sisådär två meters bubbelplast.. det är sann lycka! Nu har jag att göra hela lovet! Hade jag varit en tvättäkta bloggfjortis så hade jag förmodligen lagt upp en bild på mig själv där jag har fotat mig själv i spegeln (matilda, jag vet att du ler nu..)
..men inte är jag en fjortis inte, så vi glömmer bort den bilden.
Och nu tillbaka till verkligheten: Jag ska inte tänka på lov nu, först har jag två rejält viktiga prov att överleva och innan de är avklarade så ska jag inte göra annat än att fokusera, fokusera, fokusera.
Idag kändes det nästan som om jag var på väg att bli sjuk, så jag köpte mig ett gäng Dextrosoltabletter.. sen blev alla jättesnälla, maten blev sådär jättegod, saxofonen var på topp, solen lyste och fåglarna kvittrade. Att busschauffören helt brutalt plockade upp sin mobiltelefon för att (hör (läs) och häpna) fota den vackra solnedgången mitt under körningen, fick mig bara att le. När jag sen kom innanför dörren här hemma så slog jag i armen och vaknade.. halsontet, huvudvärken, febern, pluggpaniken, hungern.. allt kom tillbaka. Men tack fina Mikael för ett fint samtal, kom hem snart!!!
Sen har jag bara en sak kvar att säga.. Benjamin, Bertil och Erik: promenera lugnt!
johanna

hahahahahahahaha, SNYYGGT! vilket typisk camilla inlägg med fjortisbild o allt :D

mk

jag log. och trots att du är fjortis så det skriker om det, så gillar jag dej under all brunkräm och idominläppsalva..